Nej, masken ser alla. Det är duet som inte syns.

Adolescensen är en jobbig tid.  Vuxenlivet är förmodligen inte lättare och barndomen var ju ganska tuff den med. Kanske blir det bättre när man blir gammal och grå. Förmodligen inte, då är man ju nära döden och måste leva med den ångesten. Men att få vara ledsen och gråta ut, att släppa ut sina aggressioner och skrika åt den där jobbiga människan som bara trycker ner och att få ut sina tankar är en underbar känsla, och därefter kommer lycka. Oerhörd lycka. Om du har tur.

Känner du pressen? Den där som tynger ner dig, som ger dig huvudvärk och magont. Klart att du känner den, den finns alltid där. Den trycker ner dig. För du duger inte. Klart att du inte duger, du är ju du. Så le, låtsas att allt är bra. Du måste vara bäst, måste vara bättre. Kämpa hårdare, ha fler vänner, bättre betyg, må bra, få alla att tro att du förflyttats från renässansen. Annars duger du inte. Och våga inte – överväg inte ens – att visa att det är jobbigt. Alla andra är perfekta och bättre än du, så om du visar någon svaghet är du körd. Eller?

”Ja tyar inte mer, Karl Oskar.”

Annonser

~ av sonojulia på mars 14, 2012.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: